Bertil in Memoriam

TJENARE FOLKET

Bertil in Memoriam

Det är en riktigt fin vårdag. Klockan har just passerat halv fyra. Jag sitter på en stubbe nere vid Sörtjärn. Hunden Bosse, min trogne följeslagare, plaskar runt i vattnet, fåglarna spelar sin vårkonsert, solen värmer riktigt skönt. Vi skriver 8 maj, året är det första på millenniet, alltså år 2000.

Förutsättningarna var alltså helt underbara för att bara sitta och vara, men verkligheten var en helt annan. Ett telefonsamtal precis en månad tidigare, ”Hej, jag är i Bäckebol*. Jag lever” plus ett telefonsamtal dagen före, den 7:de, ”Bertil är död” gjorde att stämningen gick i moll.

Bertil Gullbrand min gamle vapendragare, hade avlidit 50 år gammal i leukemi, blodcancer. Hans fru Lotta ringde mej på kvällen den 7:de och berättade detta för mej. Jag visste om cancern men inte att döden var så nära.

Jag satt på stubben och sa lite lågmält: Hör du mej Bertil så ge dej till känna på något sätt”. Själv är jag lite skeptisk till kontakter med andra sidan men jag provade ändå, men ingenting hände. Han hade nog funnit sin frid efter två och ett halvt år i cancerns våld.

Så mycket roligt som vi har haft, särskilt senare halvan på 1970-talet, dom minnena skrattar man gott åt än idag.” Norge syttende maj 1975, Rökaren utanför Magnors glasbruk som spände över sex oktaver och gav 6,8 på richterskalan, stuprännan i Våxnäs, alla gånger vi var på Jigs, Sverige- Finland 2-1, sista natten med Gröna faran, midsommaren 1976 på Sollerön. m.m. o.s.v etc.

I och med Internet är globalt och framförallt trådlöst så kanske du har ett öga på detta som jag skrivit, Berra,

R.I.P. //Tommy den 8 maj 2007

* Bäckebol heter något annat även om jag tyckte att namnet ändå var riktigt fyndigt.