Crane, Rahapaja, Selma och en krona.

TJENARE FOLKET

Crane, Rahapaja, Selma och en krona

”Sjön har sina källor ganska långt upp i norr, och det är ett härligt land för en sjö. Skogen och bergen upphöra aldrig att samla vatten åt den. Strömmar och bäckar störta ned i den året om. Den har fin vit sand.” Men Tommy, va ä detta, ha dä slage över? Nä, detta är en vers, ett stycke som många bär med sej varje dag, skriven av Selma Lagerlöf. Den ingår i Gösta Berlings saga. Den står skriven, mycket finstilt på en ”tjuga” en tjugokronorssedel. Vart då? Jo den finns till höger om Selmas porträtt och strax ovanför där det står ”Selma Lagerlöf 1858-1940” (vänd sedeln på högkant). Selma finns även med i vagnen bakom kuskarna på framsidan, nähä, jo men serru. 1992 trycktes den första tjugan. Där ser man.

Står dä nôe finstilt på 50-lappera da? Jodå ”Musik överbringar ett profetiskt budskap, vilket uppenbarar en högre livsform som mänskligheten utvecklar sig i riktning mot. Och det är på grund av detta budskap som musik appellerar till människor av alla raser och nationaliteter.” Det är ett citat av den gamle men numera döde Österreicharen Arnold Schönberg angående vad musiken har betytt för honom och alla andra (tyckte han). Rätt bra tyckt, tycker nog jag åxå. Vart ä dä citatet da? Jo det markerar kanten och en liten bit av taket på operascenen som finns bakom porträttet av Jenny Lind. Det är för övrigt den operascen där Jenny Lind framträdde i Sverige för sista gången 1848. Det är också den scenen där Gustav III blev skjuten den 16 mars 1792 (död 29 mars) av den dära Anckarström som den 27 april samma år blev ett huvud kortare. Det skall föreställa Stockholms gamla operahus, som revs 1892. Det låg där nuvarande operan ligger och var en ”spegelbild” av gamla arvfurstens palats, nuvarande UD. Jo då. Som en ödets ironi så var ju Gustav III avbildad på de gamla 50-lapparna. Ja jag säjer då de…

“OMNIA MIRARI ETIAM TRITISSIMA” (Förundra dig över allt, även det mest alldagliga) Va ä dä da, ä dä nô finstilt dä åxå? Jodå, bokstäverna som nu är lite större, står skrivet på 100-lapparna strax till höger om Carl von Linné i en ”remsa” som är lite kurvig. Det är hans motto, valspråk, som jag också tycker är ganska bra. Och om man tittar noga ser man att Linné har en snôrbuse i näsan, nej jag skoja bara.

”HINC ROBUR ET SECURITAS” (Härav styrka och säkerhet). Det är Riksbankens motto eller valspråk, samt texten ”SVERIGES RIKSBANK 500 FEMHUNDRAKRONOR” finns tryckt på 500-lapparna. Texten är kladdad på väggen på bancohuset som är avbildat bredvid den gamle krigarkungen Karl XI. Texten finns också med i cirklarna runt huset och kungen. Bancohuset finns kvar än idag och ligger eller rättare sagt står vid Järntorget i Gamla Stan. Sedeltryckeriet låg där mellan åren 1737 till 1906. På baksidan på 500-lappen finns ett porträtt av Christoffer Polhem. Bakom porträttet är det stora kugghjulet från Polhems industrier ”för tillverkning av allmännyttiga ting” som låg i Stjärnsund i Dalarna. I Stjärnsund bodde ju Engla som vi hörde talas om för snart två år sen, ett grymt öde som berörde många av oss. Men det finns mer grymheter angående 500-lappen…

Karl XI ordnade så Skåne förblev svenskt, bland annat med slaget vid Lund (4 dec 1676) som egentligen var en slakt. Runt 10 000 strök med, både danskar o svenskar. Karl XI var även indirekt ansvarig för att avrätta snapphanar (skåningar som ville tillhöra Danmark) så grymt som möjligt. Ofta spetsade man dom levande på en trästör, instucken mellan ryggraden och huden, från svanskotan till nacken. Kampen mot döden kunde pågå upp till en vecka. Kungen gav även order om att avrätta alla i Örknereds socken som kunde hantera ett gevär, plundra allt av värde även boskap och bränna ned och skövla alla gårdar i jakten på snapphanar. Ja ja. Svenskarna kunde dom med. ”Du tronar på minnen från fornstora dar”…

När 500-lapparna kom ut 1985 vägrade till en början affärer i Lönhovda, som ligger i Örknereds socken i nordvästra Skåne, att ta emot sedlarna, just för att Karl XI hade hedrats med ett porträtt på sedeln. Dom hade minsann inte glömt vad farsan till Karl den tolfte hade gjort med folket i bygden 300 år tidigare.

Vi får väl ta och avhandla 1000-lapparna också. Finns det något hemligt på dom då? SCRIPTURAM IN PROPRIA HABEANT LINGUA” (De må ha den heliga skriften på sitt eget språk). Det skrev Gustav Vasa i ett brev när han beställde en bibel som var översatt till svenska. I och med det är en 1000-lapp så finns det ju en del extra säkerhetsdetaljer som gör att den ska vara omöjlig att förfalska. I solen på baksidan finns en dold halvmåne som lyser vid UV-ljus. I den nya 1000-lappen med folieband, finns även ett streckat band också. Vinklar man sedeln ”rör sej” en krona plus valören 1000 i detta streckade band. Sverige var för övrigt först i världen med just denna rörliga säkerhetsgreja. Men Gustav Vasas citat då, vart ä dä? Jo, Vädersolstavlan som finns i Storkyrkan i Stockholm, finns avbildad på framsidan bredvid Gustav Vasa, i en av ringarna finns citatet. Uj uj uj va smart. Vädersoltavlan målades av Urban Målare och beskrev ett himlafenomen som inträffade över Stockholm den 20 april 1535. Tänka sej… Sedelnumret som är tryckt i svart färg, lyser gulgrönt vid UV-belysning. Jodå, dom har tänkt till lite grand

Then som thenne sedel efterapar skal warda hängd.

Varningen stod på dom första sedlarna som kom ut från Tumba bruk 1755.

Sedlarna är inte tillverkade av papper utan av råbomull som ger dom den där speciella känslan. Det är därför man kan t.ex. glömma kvar en sedel i fickan och tvätta pengarna (!!!) utan att dom går sönder och det syns knappast någon större skillnad. Men nu kommer det! Svenska sedlar och en del utländska, tillverkas och trycks på Tumba Bruk, men 2001 sålde Göran Perssons regering detta till ett amerikanskt bolag. Jodå. Pappersbruket och sedeltryckeriet finns kvar i Tumba strax söder om Stockholm men numera ägs detta av Crane & Co, ett privatföretag, som Riksbanken köper dom svenska sedlarna av. Vesst i fesk. För en hundring betalar Riksbanken cirka 40 öre så affären kanske går ihop ändå.

Dä här Rahapaja då? Jo det är den finska motsvarigheten till myntverket. Det Kungliga svenska myntverket fanns i Eskilstuna fram till årsskiftet 2007/2008. Numera tillverkar man dom svenska mynten i Vantaa utanför Helsingfors och Rahapaja OY är ägare. Så är det. Cirka 75 öre betalar Riksbanken för en svensk krona. Jo men. Amerikanska företaget Crane & Co och den finska staten i form av Rahapaja OY gör vinster på att dom tillverkar sedlar och mynt åt gamla Svedala, sånt som vi tidigare gjort själva i 250 år. Svenska flaggan sys i Singapore, dalahästar made in Taiwan, Kalles kaviar mojsar dom till i Hongkong, falukorven fixar dom i Portugal, Vasa knäckebröd gräddas i Polen, grovsnusen tillverkas i Costa Rica…Nja dom sista påståendena är kanske inte riktigt sanna men man kan aldrig vara säker på nånting nu för tiden.

Sen finns det lite onödigt-vetande-da-Vinci-code-varning på mynten också. Två bokstäver finns präglade på mynten. Ett ”E” står för att myntet är tillverkat i Eskilstuna. Men från och med 2008 står det ”S” på mynten. Det ska symbolisera Stockholm där Riksbanken finns men man kan även ta det för Suomi/Finland där mynten tillverkas. Sen vill ju även riksbankschefen va med på myntet också. Ett ”U” står för Benkt Ulvfot 1961-1986 (Han var myntmästare i Eskilstuna), ”D” för Bengt Dennis 1986-1993, ”B” för Urban Bäckström 1993-2003, ”H” för Lars Heikensten 2003-2006 och sedan 2006 stå det ”SI” för Stefan Ingves som är den nuvarande. Riksbankschefen har ju även sin underskrift på sedlarna. Ordföranden i Riksbanksfullmäktige vill inte vara sämre utan han delar också ut namnteckningar. Därför är det två autografer med på alla sedlar.

Sen ska det väl va en Fotnot med också. 1-öringarna och 2-öringarna fanns med till 1 januari 1972. 5-öringarna (där den mindre storleken kom 1972) och 25-öringarna försvann den 1 juli 1985. 10-öringarna togs bort den 1 oktober 1991 samtidigt som vi fick 10-kronorsmyntet. 50-öringarna stryker med den 30 september i år. Tian och även femman, sedeln, upphörde att gälla som betalningsmedel nyår 1998/1999. Det har även funnit 10 000-lappar också, men dom går det heller inte att handla för längre. Däremot 2-kronan (tillverkades fram till 1971) är fortfarande godkänd som betalningsmedel men jag tror nog att samlarvärdet på dom är större.

Lite extra onödigt vetande. En krona är en legering av 75 % koppar och 25 % nickel. En guldpeng (tia) består av 89 % koppar, 5 % aluminium, 5 % zink och 1 % tenn.

Vid sidan av kärleken och god hälsa är pengarna människans största glädjekälla, vid sidan av döden är pengarna den största orsaken till sorg och bekymmer. (J K Galbraith)

Eller Caesars gamla citat i ny tappning: Veni, Vidi, VISA. Jag kom, jag såg, jag handlade.

Tommy Svensson den 25 januari 2010. (som vann 730:- på tipset i lördags, jo minsann, grattis grattis, säger Loket Olsson)