TJENARE FOLKET
The Summer of 69.
En story från slutet av mars till början av oktober, det året jag var 13 år.
På långfredagsmorgonen den 4 april stoppade sulfitfabriken för alltid i Forshaga. Ångvisslan som satt högst uppe på pannhuset, och som även fungerade som tidräknare för en del, ljöd för sista gången och tonade ut i tomma intet. En nära nog 75-årig epok gick i graven. Knappt en vecka tidigare, kom Tommy Körberg på 10:e plats i Eurovision Song Contest med ”Judy min vän”. Vann gjorde fyra låtar, alla fick samma poäng. Samma helg som Körberg kom tia, tog Tre Kronor silver i Ishockey VM som gick av stapeln i Sverige, där legender som ”Honken”, ”Lillstrimma”, ”Stisse” Johansson, Ulf Sterner, gamle Bert-Ola Nordlander och Tord Lundström var med.
Jag minns speciellt ett mål på Hovet. Björn Palmqvist slår ett smörpass till en helt fri Lars-Göran Nilsson, som sprätter upp pucken i den tjeckiske målvakten Dzurilas högra kryss. Lars-Göran hamnar på rygg och kanar in sakta mot sarghörnet där Aftonbladet har sin reklamplats. På den yttre sargen stod det en gång ”Forshaga”. Det måste ju betyda en hälsning/hyllning till Nisse Nilsson tänkte jag. Nisse som inte var med i detta VM. Men ”Forshaga” stod för Forshaga Golv som startade sin verksamhet just i Forshaga 1898, fyra år efter sulfiten hade dragit igång.
Som ett extra kuriosatillägg har jag faktiskt en klump med pappersmassa från det sista koket från sulfitfabriken i Forshaga. Ja man kan spara på allt möjligt.
Den 24:e april kom ett glädjebud till Forshaga: Tetra Pak skulle ta över delar av den nedlagda sulfitfabrikens lokaler. Pappsalen där den stora torkmaskinen hade stått, skulle fyllas av tryckpressar, en beläggningsmaskin, en vaxmaskin och en skärmaskin, den legendariska ”Rasantan”. Farsan var med i ett gäng som fick åka till Lund för att utbilda sej.
Nisse ”Blixten” en legendarisk elektriker på Tetra-tiden berättade för mej, hösten 1973 då jag jobbade som praktikant på elverkstan, att när dom skulle förbereda för Tetras maskiner, sommaren 1969, så var det en av de stora 6 000-volts strömbrytarna i ett ställverk som råkade ut för ett missöde. En kortslutning inträffade när man skulle slå till brytaren. Strömbrytaren som var cirka metern hög och som stod på en räls, for ut genom det skåp där den skulle vara och rakt in i tegelväggen på andra sidan rummet. Nisse klarade livhanken med någon meter tillgodo. Den 15 november 1969 var Tetras produktion igång i Forshaga.
Insprängt i berget vid Ågesta utanför Huddinge låg Sveriges första kärnkraftverk, i drift 1963-74. En reaktor på ”bara” 80 MW. Den 1 maj, just i detta nådens år, inträffade en mycket allvarlig incident som kunde fått katastrofala följder. Ett stort läckage som blev till en översvämning som kortslöt och slog ut delar av säkerhetssystemet. Det hela tystades ner av myndigheterna. Hur många händelser har inte mörklagts genom åren så gemene man inte ska få reda på verkligheten, Ubåtskränkningarna, Palmemordet, DC 3:an, kanske Estonia m.m. ”Det är vi förhindrade att yttra oss om, med hänsyn till rikets säkerhet”
Den 18 maj skickades Apollo 10 iväg från Cape Kennedy, ett genrep för den riktiga månlandningen två månader senare. Ungefär vid detta datum avled en av mina klasskamrater efter sviterna av en trafikolycka någon vecka tidigare. Yvonne Alenstig, påkörd av en bil då hon cyklade på gamla sträckningen av 62:an, utanför Värmlandsslöjds affär i Dyvelsten. 13 år och livet framför sej. Det kändes mycket konstigt att inte Yvonne var med oss längre. Jag vet att vi samlade till blommor till hennes begravning. Graven är inte så långt ifrån där Farsan har sin sista vila.
Den 5 juni bar det iväg på skolresa till Göteborg. Jag kommer ihåg att jag spydde i bussen ner till Göteborg på grund av åksjuka och att jag hade bara ett par byxor med mej, och det var ju dom jag hade på mej. Vita Wranglerjeans som jag var riktigt stolt över. Men jag kommer även ihåg att polare Gregebo lånade mej sina extrabrallor, som kom väl till pass. Vi bodde vid Skatås i någon förläggning av nåt slag.
En speciell händelse etsade sej fast. Under den gamla berg och dalbanan på Liseberg fanns det en åkattraktion. Det var båtar i form av svanar som man kunde åka med, liksom i ett sagoland. Inne i detta sagoland sitter det tre, vi kan kalla dom, A-lagare och dricker brännvin. Kontrasten var total. Vi skrattade åt A-lagarna när vi gled förbi, en av dom sinnar till sej och vränger iväg en tomflaska som träffar en pelare några meter från oss. Glasflisorna yrde men vi klarade oss. Vi blev skraja att dom skulle jaga ifatt oss men det gjorde dom inte. Det var lite läbbigt i alla fall.
En annan grej var att det stod en snubbe vid bron, vid Paddan-båtarna, och försökte sälja hasch till oss 13-åringar. Ja ja… Dom kan väl börja sälja till sina egna ungar i stället. Då kanske det går upp ett Liljeholmens för dom vad dom egentligen håller på med. Fast å andra sidan, det finns folk till allt i dagens läge och som inte bryr sej ett dugg om dom till och med gör sina egna ungar illa. Man saknar ord…
Sommarlovet stod för dörren. Mellanstadiet var avverkat. Elvis Presleys ”In the Ghetto” låg etta på listorna.”The Boxer”, Simon & Garfunkels kanonrökare slog igenom. ”Aquarius/Let the Sunshine In” och ”Hair” från musicalen med samma namn blev åxå brôtterhitt denna sommar. På Svensktoppen huserade hela sommaren Trio me Bumbas ”Man ska leva för varandra”. ”Speleman” med Hep Stars och ”Jag önskar att det alltid vore sommar” med Eleanor Bodel är två låtar från denna sommar som jag ännu tycker det är något visst med. ”Hönan Agda” höll också till på svensktoppen sommaren 69. Man köpte tuggummi, Bobby och salta Riff i Fôrsbergskiosken.
I närheten av Fôrsbergskiosken låg ju Axels bio, eller Stenbiografen, byggd av gamle Bio-Bäckman 1906. Där såg man ganska många matinéfilmer. Till vänster om ingången, som var i hörnet, fanns en glaskur-monter eller vad man ska säja, där kunde man se vilka filmer som skulle visas. Det man åxå minns var att Axel själv stod och spärrade av korridoren in till själva salongen med armen utsträckt. Det var inte bara att gå in och sätta sej utan, det skulle vara så. På nåt vänster trissade det upp spänningen. Och när han tog ner armen blev det rusning till platserna. JAAAAAAAAAA!!!!! Bion var rustad med en vanlig salong. Dessutom fanns det loger, två stycken vill jag minnas, och dessutom en läktare. Filmen ”kom ut” under läktaren och ibland regnade det popcorn från läktaren så det syntes på bioduken. Sveriges, kanske första fasta landsortsbiograf revs nångång våren 1975 (har jag för mej). Ett helgerån utan dess like tycker nog dom allra flesta, däribland skribenten själv.
Apropå bio så hade kultfilmen Easy Rider svensk premiär den 26 juni. Kanske att den gick på Stenbion. Jag såg den inte där i alla fall, man hade ju inte riktigt åldern inne. Men man hade i alla fall en cykel med Stockholmstyre och en TT-dyna. Bara en sån sak…
Den 21 juli satte Neil Armstrong ner sin vänstra fot på månen och Farsan, som då hade semester, och jag satt uppe på natten och såg det hela i direktsändning, det tror jag inte herr Armstrong visste om. Den längsta resan jag gjorde den sommaren gick till Lund. Farsan var ju där för Tetras räkning. Morsan, jag å brorsan åkte ner till Skåne.
En utflykt till Kullens fyr hann vi med. Brorsan och jag hade fått nya scoutknivar som vi högg med i slyn uppe vid fyren. Och för att citera Evert Taube i hans visa ”Balladen om Ernst Georg Johansson från Uddevalla”. ”Strax fick jag nu en rispa upp på min högra hand, som ännu när jag festar syns rodna lätt ibland”. Rispan föranledde två stygn på utsidan handleden och syddes ihop på sjukstugan i Höganäs. Läkaren som sydde kände personligen, Forshagas egen farbror doktor, legenden Börje Karlsson. En stelkrampsputa i skinkan, man försökte verka oberörd när syster stack in nålen. Man var ju tonåring. Jag menar, tålde man ett knivhugg i handen utan att gråta så var ju stelkrampssprutan rena barnleken. Men sprutan kändes, man hoppade till lite grand och syster sa till mej :- Tjejer är bättre.
15-17 augusti gick Woodstockfestivalen i USA av stapeln, medans vi satt i gräset på Susannes och Berits gård och spisa plattor på en gammal hederlig grammofon med högtalare i locket, och det var saft och falukorvbitar som spisades åxå. Falukorvsbitarna stekte vi på en spis som drevs av metatabletter. Jag minns särskilt en LP som gick runt väldigt ofta, Djungelboken, man kunde alla repliker utantill i många år efteråt.
Den varma sommaren 1969 gick mot sitt slut. Mangenbaden mellan Molkom och Filipstad besöktes ofta denna sommar. En päronsoda och en igloo isglass med colasmak på serveringen, där just ”Speleman” och ” Jag önskar att det alltid vore sommar” snurrade friskt i jukeboxen. Och som Marcel Proust berättar i sin bok ”På spaning efter den tid som flytt” då han i vuxen ålder äter en madeleinekaka doppad i lindblomste, plötsligt så framkallar det starka minnen från hans barndom, så får jag nog säga detsamma om en päronsoda, en igloo isglass med colasmak, Mangenbaden och ”Speleman”. Mer behövs inte för att man ska känna smaken och känslan av The Summer of 69.
Den 1 september najntiin-sixtinajn tog Muammar Gadaffi makten i Libyen genom en militärkupp och den 20 oktober år 2011 tror jag att han grips och t.o.m. avlider av dom skador han tillfogas. Men det får väl framtiden utvisa.
Den 21 september fällde den gamle VPK-ledaren C H Hermansson ett citat som blev berömt. ”Kamrater (host) Någon jävla ordning ska de va i ett parti”. Dagen efter blåste det upp till storm men det var inte, trots C H:s uttalande, politiska vindar utan den berömda höststormen 1969. Tio personer omkommer till följd av orkanvindarna som uppmäts till 35 sekundmeter. Göteborg såg delvis ut som en krigszon för att använda en sliten nyhetsklyscha. Och i oktober i detta nådens år 1969, lämnar Tage över rodret till Olof…
Tommy Svensson den 20 oktober, 42 år senare.
Underskatta inte värdet av att göra ingenting och bara ha det bra. (Nalle Puh)
Till sist ett litet experiment. Läs detta ganska snabbt.
Mänisnaks hjnräa kan lsäa bkotsvärena i vlkien odnrig som hlset, det edna vkitgia är att den fsötra och stsia btkosaevn stiter på rtät palts. Rsteen kan vraa hluler om bluler och du kan ädnå lsäa det untan ngåra ströre porlbem. Dteta är gasnka hätfgit. Hjränan spealr oss ett spartt.