TJENARE FOLKET
Ögonblick som blir till evighet.
Alberto Korda den 5 mars 1960
Datumet är den 4 mars 1960. Det franska fraktfartyget ”La Coubre” exploderade vid 15-tiden då det lossades i hamnen i Havanna. Ombord på denna 4 000-tonnare fanns 76 ton ammunition som levererats från hamnen i Antwerpen. Vid explosionen dödades ett 70-tal personer, cirka 200 skadades. Dagen efter hölls en minnesceremoni för offren. Med på ceremonin fanns bl.a. Ernesto ”Che” Guevara. En fotograf vid namn Alberto Korda tar en serie bilder från ceremonin. Den 21:e bilden på filmrullen visar en mörklockig argentinsk 31-årig läkare med en basker som pryds av en stjärna, blicken i fjärran, ser det ut som, men han tittar på personen alldeles till höger om honom. Bilden klipptes senare så att endast ”Che” Guevara syns. Bilden som kom att kallas Guerrillero Heroico och som finns på otaliga affischer, T-shirtar och kubanska sedlar, blev en symbol för revolutionärer över hela världen.
Eddie Adams den 1 februari 1968
Den 34-årige Nguyen Van Lém står fortfarande upprätt trots att döden har trängt in i den högra tinningen i form av en kula, avlossad av Sydvietnams högste polischef Nguyen Ngoc Loan. Avrättningen bevittnas av några sydvietnamesiska soldater. En uniformerad polis går strax till vänster om fången och verkar inte bry sej utan konstaterar kallt: Ja ja… Döden var alltför vanlig i Vietnam vid denna tid. Avrättningen filmas av NBC:s fotograf Vo Suu (ja han hette så) och bilden av den bakbundne fången som sköts, togs av Eddie Adams. Polischefen stoppar lugnt tillbaka revolvern i hölstret och går därifrån. Nu hade väl troligen den avrättade Nguyen Van Lém också ett antal liv på sitt samvete, men bilden och den 17 sekunder långa filmsekvensen, fick upp ögonen på hemmaopinionen i USA och stora delar av världen, mot USA:s krigföring i Vietnam.
Ian MacMillian den 8 augusti 1969
Klockan är ungefär halvtolv. På gatans vänstra trottoar (från fotografen sett) står tre snickare, Alan Flanagan, Steve Millwood och Derek Seagrove som just avnjutit sin lunch. I skuggan under ett träd på den högra trottoaren anar man Paul Cole en turist från USA, men det är inte dessa som är huvudmotivet utan det är fyra andra herrar som passerar gatan från den vänstra sidan till den högra. Ian MacMillian tog sex stycken bilder men beslöt att den femte bilden blev bäst. En klassiker som många har riskerat livet för när dom har velat kopiera bilden. Först går John Lennon i en vit kostym, därefter Ringo Starr i en svart kostym, Paul McCartney kostymklädd även han, men han går barfota och sist går den jeansklädde George Harrison. Den berömda folkvagnen på bilden ägdes av en snubbe som hade parkerat bilen där och rest på semester. Gatan heter Abbey Road och återfinns i nordvästra London. Bilden blev konvolutets framsida till LP:n med samma namn. Abbey Road, Beatles näst sista album, släpptes den 26 september 1969.
Peter Leibing 15 augusti 1961
I korsningen Ruppinerstrasse/Bernauerstrasse i Berlin står en 19-årig östtysk gränsvakt. En utrullad härva av taggtråd skiljer Öst och Västberlin åt. Två dagar tidigare hade östtysk militär och polis delat den forna huvudstaden. Den 19-årige Conrad Schumann gör ett språng över taggtråden ivrigt påhejad av folk på andra sidan och hoppar in i en piketbuss tillhörande den västtyska polisen. Fotografen Peter Leibing förevigade detta ögonblick när han tog sin berömda bild som blev en symbol för det kalla kriget. Men Conrad hade skuldkänslor för familjen som var kvar på den andra sidan muren. Conrad Schumann sa vid Berlinmurens fall: Först nu kan jag känna mej helt fri. Ett monument i form av en soldat som hoppar över taggtråden finns i närheten av platsen där det riktiga språnget till väst skedde.
Huynh Cong Út den 8 juni 1972
Den 9-åriga Kim Phuc har slitit av sej sina brinnande kläder. Naken och skrikande springer hon på vägen tillsammans med sin gråtande äldre broder, den 12-årige Phan Thanh Tam och deras lillebror, den 5-årige Phan Thanh Phuoc som vänder sig om och ser tillbaka på den brinnande byn, Trang Bang, som Sydvietnams flygvapen attackerade med napalmbomber. Till vänster i bilden springer deras kusiner, pojken Ho Van Bo och flickan Ho Thi Ting. Dom har följe med sju soldater. Bilden som fångades av den 21-årige Huynh Cong Út skulle egentligen kunna ha varit tagen var som helst i krigets vansinne där barn far illa men den blev en symbol för napalmbombens fruktansvärda verkan.
Steve McCurry 1984
Datumet kommer han inte ihåg. Han visste att fotot togs i flyktinglägret Nasir Bagh i Pakistan. En cirka 12-årig, föräldralös flicka blev fotograferad för första gången i sitt liv. En skrämd, ilsken, intensiv blick av ett par nästan osannolikt gröna ögon. Flickan blev världsberömd när hon publicerades på första sidan av tidningen National Geografics juninummer 1985. I 17 år var hon oidentifierad. Hon gick under namnet ”The Afghan girl”. 2002 reste Steve McCurry tillbaka till Afghanistan för att söka upp henne och lyckas med mycken möda hitta henne i bergen nära Tora Bora. Hon kom ihåg fotografen men hon hade aldrig sett det berömda fotot av sej själv. Steve McCurry förevigade henne igen tillsammans med fotot från 1984, och för andra gången i sitt liv blev hon fotograferad och återigen blev hon förstasidesbild i National Geografic. Hennes namn är Sharbat Gula.
Joe Rosenthal den 23 februari 1945
Den 20-årige Harlon Block hade fäst den provisoriska flaggstången i marken. Nu skulle den resas. Harlon Block, Rene Gagnon, John Bradley, Michael Strank och Franklin Sousley har fortfarande greppet kvar medan Ira Hayes har precis släppt sitt grepp. Joe Rosenthal förevigar det hela med sin Speed Graphic Camera uppe på Mount Suribachis topp, en utslocknad vulkan på ön Ivo Jima. Bilden blev en symbol för USA att segern är vår, eller åtminstone, är nära. Harlon Block, Michael Strank och Franklin Sousley was killed in action under fortsatta strider på ön och fick aldrig veta hur stor betydelse denna bild hade. Hela ön var erövrad av amerikanarna drygt en månad efter att flaggan restes. John Bradley sårades men överlevde, han och Ira Hayes och Rene Gagnon fick ”ledigt” resten av kriget. Den 7 april landade dom tre i Washington för att visas upp som hjältar: Vi var med när flaggan restes på Mount Suribachi på ön Ivo Jima. ”The Iwo Jima Memorial” ett minnesmonument i Washington DC är skapat, där bilden har stått som modell.
Enligt en uppgift från The US Marine Corps har namnet Harold Schultz dykt upp. Han ska ha varit med istället på “bekostnad” av John Bradley. Ja, jag var ju inte med själv så jag får väl lita på att det är rätt snubbar med på bilden, som är ett ögonblick som blev till en evighet.
För att se bilderna som åsyftas. Markera fotografens namn och datum, kopiera, klistra in i ”Google”, klicka på ”Bilder” och vips där dyker dom upp.
Lite Fot(o)nötter: Alberto Korda avled 2001, Eddie Adams 2004, Ian MacMillian och Joe Rosenthal 2006. Peter Leibing, Huynh Cong Út och Steve McCurry är fortfarande still going strong. Att få ett ögonblick som blir en evighet, som i sin tur blir en bild som kan kallas världsberömt, det måste vara en kombination av slump och skicklighet. Ett foto, där har tiden stannat för evigt.
Tommy Svensson den 1 november 2010.