TJENARE FOLKET
Clintan, släng dej i väggen.
Bröderna Svensson 11 och 6 år sitter på cafeterian på Hagöns camping strax utanför Halmstad sommaren 1967. In kommer en grabb i övre tonåren med en transistorradio eller bandspelare och nästan skriker till några polare som sitter ett par bord från oss :- Hör, den nya med Hounds. Låten var ”The lions sleeps tonight”. Grabbarna i gänget intog en tuffare attityd där dom satt med sina ölsejdlar. :- Vilken häftig version, den är ju skitbra. Det blev nästan så att några av dom tänkte säga :- Jo för fan jag känner Janne Önnerud (frontfigur i Hounds) eller t.o.m.:- Det är jag som har skrivit den här låten. Och där satt brorsan och jag och vi försökte också verka lite coola med varsin ”Igloo” och en päronsoda.
Samma attityd mötte man vid Jim Morrisons grav på Pere-Lachaise i Paris, coola tysta typer som typ, :- Jag var med och bar ut honom från våningen där han dog, jodå, jag söp ihop med honom den sista natten den 2 juli 1971. Eller vid Abbey Road i London och det berömda övergångsstället där Beatles går över gatan. Det stod några stenansikten där som skulle kunna säga :- Jodå jag fick stanna för rött ljus när dom gick över, eller folkvagnen som står halvvägs upp på trottoaren, den var min men jag sålde den två dagar innan dom knäppte bilden. Coola föredettingar som var med när det begav sej.
Och jag själv då? Jo men, när man hade sett Clintan, i “Den gode, den onde, den fule”, och kommer ut från Folkets hus i Forshaga, 14-15 år gammal och försöker få till en stålblå blick, gärna lite stelbent, helt jämn i munnen, högerhanden dinglar avspänt där revolvern ska vara, beredd att duellera med första bästa, och polare Blom frågar :- Vad tyckte du om filmen? :-Äh så där, väser man fram i mungipan trots att man var jätteimpad. Man ville ju verka hård. Jag har sett bättre rullar betydde det väl, man hade ju Johnny Weissmüller i ”Tarzan och pärlsmugglarna” och några Åsa-Nisse filmer som referenser.
Eller när vi hade sett en rysare som hette ”Grodorna”. Filmen handlade om en massa grodor och andra kräldjur som invaderar, dödar och driver bort folket från en stor gård på en ö. På hemvägen så skojade man med flickorna :- Öh, looka där, en orm, när det låg en vanlig pinne på vägen, tjejerna skrek och man tyckte man var frän, he he he. Att man sen drömde mardrömmar om grodor och ormar samma natt var ju inget som man skröt om dan därpå precis.
Bullitt med Steve McQueen. Man kommer ut från bion och luften runt parkeringen vid Folkets hus är rena Lützendimman, men dimman luktar brända bildäck. När dom stora tuffa grabbarna drog iväg i sina PV och Amazoner hade halva däcket bränt fast i asfalten. Filmen Född fri, om lejonet Elsa. I slutet på filmen har Elsa återvänt till friheten efter att ha varit hos sin skötare som ung. När skötaren Joy Adamson (spelad av Virginia McKenna) söker upp Elsa igen efter ett år och Elsa visar upp sina tre ungar för henne, den sekvensen blev bara för mycket. Att gå ut från bion med fuktiga ögon, det kändes, när man som nybliven tonåring ville verka stenhård.
Att impa med en cool stil, på tjejer, blev en pinsam händelse 1968. Min fasters bröllop i hembygdsgården i Forshaga. Jag var 12 år gammal och en tremänning till mej som var några månader äldre, hade väckt mitt intresse för tjejer (lite grand i alla fall). Man försökte verka tuff och ”svårflirtad” då hon kommer fram till mej och säger :- Hej Tommy, är du något sexig i dag då? En kokt signalkräfta hade varit blekt rosa, i jämförelse med min ansiktsfärg. Jo jo.
En smatter på cykeln skulle man ha när man var en 10-11 år, då tittade tjejerna på en när man åkte förbi. Det skulle ju vara kartong så det lät lite grann, själv skulle jag vara tuffare och hade ett plastlock. En kompis skulle vara ännu värre, ett plåtlock. Ett snöre från smattern upp till handtaget gjorde att man kunde ”gasa” så det lät högre. Några tjejer stod på Fältgatan och tittade när vi åkte förbi. Det smattrade rätt bra. När kompisen åkte förbi tjejerna drog han i snöret, plåtlocket lossnade och for in i hjulet och det blev tvärstopp, han strök sej i mitt framför tjejerna. Aj aj aj mycket pinsamt, det gick ju inte att vara någon tuffing då. Jag stannade och såg på honom och kämpade mot allt vad jag kunde för att inte börja gapskratta. Det är inte lätt när någon vill vara tuff och cool och man börjar skratta åt honom eller henne.
För 8-9 år sen satt jag och zappade bland kanalerna och fick in norsk TV 3. Dom visade ”Under belägring” med hårdingarna Steven Seagal och Tommy Lee Jones. En scen dök upp där Tommy Lee väser ” I kill you motherfucker” Samtidigt läste jag den norska texten ” Jeg må dräpe dej din drittseck”. Resten av filmen blev ett enda långt skrattanfall, en komedi utan dess like. Filmen skulle ju vara stenhård eller ”beintøff” som dom säger på norsk. Som sagt det är inte lätt när någon vill vara tuff och cool och man börjar skratta åt det hela.
En före detta jobbarkompis berättade om en polare han hade, som skulle dejta en tjej. Första kvällen på restaurang, fin stämning, levande ljus, ett glas rött och han har klätt på sej James Bondlooken med sängkammarblick och allt. Plötsligt avlossar han en okontrollerad brakare. Det blev knäpptyst i restaurangen, alla tittade på grabben, tjejen börjar gapflabba, den coola James Bondlooken försvann, det hjälpte inte med att rätta till slipsen, han ville bara bort därifrån. Som sagt det är inte lätt när någon vill vara cool och man börjar skratta åt det hela.
Ps. Numera är det ingen idé att spela hård, man skrattar åt sej själv bara.
Tommy Svensson 22 februari 2009.