Vart har vi Jigs ikväll??

TJENARE FOLKET

Vart har vi Jigs ikväll ??

En augustinatt 1974 är tolv personer på väg, i en riktig häckig bil, on the Route 63 (riksväg 63). En Opel Kapitän 62:a dundrar fram i 150 km/tim. Carina sitter vid ratten, hon kappkör med en Cheva från Lindfors till Karlstad. Tre personer till, däribland undertecknad, sitter fram i Kapitänen. Åtta personer sitter/ligger och trängs i baksätet. Berra, som också sitter fram, är discjockey. Kassettbandspelaren, som sitter under instrumentbrädan på passagerarsidan, är ”behövs-en-finjusteringsspark-var-tionde-minut-modellen”. Detta sköter Berra föredömligt. I högtalarna hörs inte Jailhouse Rock, Oh Carol, Runaway eller några av dom andra rockklassikerna utan ”Hjalmar Bergström”, Owe Thörnqvists gamla rökare. Bandet som spelar på bandet(!) är Jigs.

Strax norr om Hotel Gustaf Fröding stannar bilen. Soppatorsk. Chevan stannar till:- Vill ni ha hjälp? :-Ja, kan ni bogsera oss till GDG (nuvarande Shell Select vid Nobelkorset) :-Vi har ingen bogserlina :- Inte vi heller. Det hela löser vi genom att jag och Göran sätter oss på huven på Chevan och skjuter Kapitänen framför oss med fötterna. Full tank vid GDG, upp Skivedsidan mot Forshaga efter att ha lämpat av fyra personer. Ungefär vid djurkyrkogården vid Rud börjar det att dunka i motorn allt högre och högre. Plötsligt smäller det till och något ramlar ut på vägen och studsar in i skogen. Motorn går riktigt dåligt men vi tar oss fram ända till Geijersgatan 24. Berra bodde där. Hela tiden spelas ”Jigs Goabitar 3 ”. Detta blev den sista natten med Berras gamla Kapitän, ”Gröna Faran”

I november samma år är det första gången som vi är på Jigs. Dom spelar på V-Nalen i Munkfors. Efter dansen frågar Björn, trombonisten i bandet, om han kunde få köpa ett par öl av oss, om vi hade några. :- Ja för fan vi har fulle skuffen, säger Berra, men di bjur vi på”. I januari 1975 spelar Jigs på Hyttan i Karlstad, :-Vi åker dit. Björn kände igen oss, öööhhh de e ju ni…På den vägen blev vi bekanta med hela bandet. I mars/april 1975 spelar dom i Svanskog. Göran och Berra tyckte att vi skulle anmäla vår ankomst till Folkets hus, så vid parkeringen hänger vi upp ett knallskott, modell ”kronans”, i ett träd. Skottet tändes med ett tolvvolts batteri, vi var beredda på smällen som blev mycket högre än vad vi hade väntat oss men våra kalsonger höll i alla fall, om man säger så, men annars tror jag nog att halva Svanskog sket ner sej. Inne i Folkets hus blev det, tjenare, tjenare med bandet.

Vid en spelning i Nysätersparken (möjligen Årjäng) i maj 1975, gick plötsligt strömmen, det blev kolsvart. ”Jota”, John-Olof Thorén, sångaren, visste att jag kunde två låtar på munspel: When the saints och Oh Susanna. Han kallade upp mej på scen. Med stor hjälp av Ulf på trumpet, Björn på trombon och Ingemar på trummor fick vi till ett riktigt härligt sväng där i mörkret. Publiken var också med på noterna (!). Rätt vad det var kom strömmen tillbaka och man stod där på scenen med ett par tusen watts strålkastare rakt i fejan och folket jubel. Man kände sej som en ”dretonge” på julafton.

Midsommar 1976 på Sollerön, klockan är halv tre på natten när grabbarna i Jigs efter spelningen, kommer ner till våra tält. Jag går in i ett tält som bara är rest till hälften, det fattades en tältpinne, jag väcker Berra :- Öööhhh Jigs är här nu, vi ska börje å supe. Gryningen är fantastisk, solen stiger upp, fåglarna börjar sin morgonkonsert. Synen blir obetalbar när en yrvaken Berra kommer ut ur tältet iklädd en Jigsmössa, en beige skjorta med rosa blommor och silverfärgade pjuck med blå stjärnor på. ”Jota” upptäcker att både byxor och kalsonger saknas och kommenterar :- Fan Berra, snarren hänger ute!

En gång var dom i Örebro, Vi var nio pers som skulle dit. Vi åkte i två bilar. Mitt i en av Bodalsbackarna mellan Kristinehamn och Karlskoga fick ena bilen, en Wauxhall Viva, punktering och inget reservdäck fanns. Reservdäcket på den andra bilen passade inte. Vad göra, jo nio pers i en Toyota Corolla, det hela gick bra utan skohorn och konsistensfett.

Det hela blev liksom en sport:- Vart har vi Jigs i kväll? Trollhättan, Flen, Örebro, Alingsås, Årjäng, Flisa i Norge, Hällefors, Arvika, Åmål, Bäckefors, Ellös på Orust och många andra ställen som vi åkte till bara över kvällen och tillbaka hem igen på natten. Nittorp några mil söder om Borås blev den längsta resan tur och retur. Dom höll bra dansbandsklass på framförandet (lite partisk kanske) men det som var grejen var att vi blev bekanta med dom och att när vi åkte iväg till ställen långt från Forshaga så var det nästan dom kom av sej när vi dök upp. Så Jota, Tryggve, Åke, Peter, Ulf, Ingemar, Björn och Anders, ibland så längtar man nästan tillbaka till alla stôlleprov. Och visst är det lite nostalgi när man hör en gammal Jigsrökare med Jotas karakteristiska röst. Tack för en härlig tid grabbar.

Epilog

Fortkörningen, för många personer i bilen, bogseringalternativet och knallskottet bör ju vara preskriberat efter 35 år.

Fotnot 1: Vad som gick sönder i motorn var att en kolv och halva vevstaken försvann ut genom oljetråget, ut på vägen och in i skogen och vem vet, den kanske ligger kvar där än idag, någonstans mellan djurkyrkogården och vägen in till Rudskogen mellan Karlstad och Skived.

Fotnot 2: Hårdrockarna AC/DC gjorde sin första Sverigespelning den 16 juli 1976 på dansstället Cortina utanför Falkenberg. Dom uppträdde när dansbandet Jigs tog paus. Men undertecknad och gänget var inte där.

Fotnot 3: Detta att följa efter Jigs skedde under åren 1975-1976. Sista gången jag var på Jigs var i Deje Folkets hus nån gång vintern 83-84. Bandet upplöstes 1992.

Fotnot 4: GDG var ett stort komplex med, jag vill minnas 5-6, olika bensinbolag som samsades om en och samma byggnad.

Tommy Svensson den 28 januari 2009