TJENARE FOLKET
Fyra sekunder i Lerum..
Klockan är 14:30 den 16 november 1987. Järnvägen är dubbelspårig. Strax öster om pendeltågstationen i Lerum, några mil öster om Göteborg, finns ett övergångsspår mellan de bägge spåren. Ett el-arbete har nyss skett med en växel som leder från det normalt västgående spåret till övergångsspåret. Av misstag förväxlas två kablar, vilket får till följd att tågklareraren i Göteborg ser växeln som lagd för körning rakt fram, medan den i verkligheten ligger för körning in på övergångsspåret.
Intercitytåget från Stockholm håller 110 km/tim. Inne i loket sitter Bengt som kör, medan Arne* som normalt jobbar som konduktör, men just för tillfället är ledig, sitter i stolen bredvid och läser en tidning. Felkopplingen gör att ATC systemet tror att växeln ligger i position rakt fram. Plötsligt vid växeln kränger loket våldsamt, passagerarna i vagnarna bakom blir rejält omskakade. Bengt och Arne tittar på varandra, det där var väl inte rätt. Låg växeln fel ändå? Intercitytåget har växlats in på det mötande spåret.
Samtidig kommer ett annat tåg från Göteborg in i Lerum från andra hållet. Lars-Göran som kör det tåget håller också 110 km/tim. Två tåg på kollisionskurs. Olyckan är ett faktum. Tågen närmar sig med en sammanlagd hastighet av drygt 200 km/tim. Nödbromsarna hinner både Bengt och Lars-Göran slå till men dom hjälper föga. Under fyra sekunder, den tiden från ögonkontakten med det mötande tåget till kollisionen, passerar livet revy för Bengt och Lars-Göran. Arne har dom fyra sekunderna på sej att fatta sitt livs beslut. När han hör skriket från Bengt -: Helvete nu smäller det, har Arne sinnesnärvaro nog att slita upp dörren och hoppa ut ur loket i full fart. Han befinner sig i luften och har inte hunnit landat på marken när tågen brakar samman. Ett stunttrick utan dess like men i detta fall helt livsavgörande. En bruten fot och en bruten handled, i stället för en säker död, står man nog ut med. Sammanlagt omkommer nio personer. Cirka 130 personer skadas
Oddsen är ungefär dom samma för han som var med på båten som sjönk i Karibiska havet då han fick hoppa i vattnet. Men så var det ju fullt med hajar i vattnet så han fick klättra upp i ett träd. Men det finns väl inga träd i Karibiska havet heller. : – Nej det visste väl han också men vad fan skulle han göra.
Att hoppa ut från ett lok i 110 km/tim, ja va fan skulle han göra…
Fotnot.* Med lite reservation, jag är nästan säker på att Arne heter Arne.
Tommy Svensson den 25 november 2008
Hej Joakim. Jag var inte med vid olyckan, så jag har bara tidningar och böcker och nätet att referera till. Och i samtliga fall utom i ett står det att tågen kolliderade i full fart d.v.s. att båda tågen rörde sej mot varandra. Årsböcker från 1987, Wikipedia “järnvägsolyckan i Lerum”m.m. Ett väldigt tungt bevis är en sammanställning av räddningsverket gjord på universitetet i Umeå “www8.umu.se/dsps/surgery/forskning/Kunskapsdokument_Raddning_8%20maj.pdf – . På sidan 17, där står det 110 resp 100 km/h vid kollisionen. Det som facinerade mej vid denna olyckan var han som hoppade ut från loket i full fart och överlevde. Men du får ha det Joakim // Tommy
det ena tåget stod stilla, bara så du vet.