Himlen kunde inte vänta
Vår älskade farsa och farfar gick ifrån oss på torsdagsmorgonen den 13 mars kl 07:27. En hjärtattack på måndagen den 10: de blev den direkta orsaken. Han hämtade sig aldrig efter den. I knappt tre dygn mellan hopp och förtvivlan, frustration och utan att kunna påverka utgången gav han till slut upp. I går kväll vid 21-tiden var min bror och jag nere och hälsade på honom en sista gång, (det visste vi inte då) då min bror strök farsan på kinden och sa: – Vi är här, Tommy och Morgan är här nu, varpå farsan mobiliserade sina krafter och slog upp ögonen, blicken stirrade rakt ut, men ändå. Den blicken kommer för evigt att finnas kvar inom mej och min bror.
Vila i frid Älskade Far.
Och min farbror finns alltid kvar i minnet.kram gunilla
¨åhh jag fick inte säga adjö till han innan han gick bort för oss …
jag kommer att sakna honom så himla mycket han var den bästa farfar man kunde tänka sig att ha … sist jag såg honom var han frisk och kry.
jag kommer att sakna honom så , han kommer alltid att finnas i en del av mitt hjärta i hela mitt liv , vila i frid! kram erica