TJENARE FOLKET
En kanal för flatlus.
En litten ståry på Värmlännska.
Samme år sôm dän gamle kungen Gustav dän fämte, dret ner säj för förste gangen, dä va han mä dä stolte valspråke ”Mä fôlke för Fosterlanne”, så va dän färdi, kanalen sôm va gjord för flatlus. Dä va 1858 dä. Dän va, å ä, nästan 500 meter lang. Dä tog ungefär tre år å byggen. Dä va tre slussporter iin. Fallhöjda på älva ve fôrsen va, å ä, bålimot fyra å en halv meter. I början va dä mässt prômmer (pråmar) mä järn å stål sôm passere, å di tog nästan tjuge ton, män sen ble rä prômmer sôm va lastade mä papper å pappersmassa, å di prômmera va större di, 35 meter lange, å di tog en 150 ton. En å slussera va en sån där halvsluss sôm di kallert. När prômmen skulle ôpp te Deje så passere prômmen dän siste slussporten, sen stängde di porten bakôm prômmen, så fyllde älva på vattne å säj själv. Å när di skulle ner te Kallsta, ôt andre hôlle, gjorde di tvars ôm. Fatter ni va ja begriper? Dä ä kanalen i Fôrshaga sôm ja taler ôm. Vesst i fesk.
Män vart kommer flatlusa in i bilden da? Jo di där prômmera kalle di för flatlus för di va så platte i bôtten. Kanalen va inte mer än, ja sådär två meter djup. Män dä va nog ejäntligen eker, roddbåter, sôm di kalle för flatlus men även di store prômmera feck hette flatlus di mä. Förr i tia flöt di där prômmera mä strömmen te stan, sen när di skulle ôpp tebaka te Fôrshaga, feck di dra ôpp prômmera för hann. Tre kärer geck på lann å drog prômmen ätter sej, dä hette att di ”träle”. Dä va nog gôrtongt dä ôm dä va riktitt strömt i älva, men senare från metten på 1800-tale kom dä båter sôm drog prômmera ôppför älva i ställe, dä va betydlig bättre, då ble dä ju inte så tongt för gôbbera. Ännu senere börje Lustenbåtera på å dra prômmera. Män annars så va ju Lustenbåtera mässt kände för å dra timmerbuntera i lange släp ätter säj. Dä kommer ju te å mä en aen ihôg
Min farfar Axel, va en uttav di där båtkärera på en åttå desse prômmera sôm geck te Kallsta, å sôm drogs åttå Lustenbåtera. En å di sôm körde Lustenbåtera hette Stig, han va gift mä mi moster. Stig sôm hette Ollssôn i ätternamn va en rekti eldsjäl i ÖDIK (Östra Deje IK).
Dän 29 november 1957 geck dän siste prômmen genôm slussera, å då börje di å flôte timmer i ställe. Runt 400 miljoner timmerstocker passere genôm kanalen å slussera. Ujamäjen. Män 1991 geck dän siste timmerstocken genôm slussera, å då hadde kanalen gjort sitt. En litten bet neranför, där kanalen mynner ut, finns Djupe Hôle. Dä tror ja ha bildes utav virvlera från gamle fôrsen, inna kraftstation byggdes. Där ve Djupe Hôle fanns förr en lastplass där di lôsse, blann annat kôl som di lagre ve kôlgårn sôm låg mella Enåsgata, Högbrogata å Klarälvsbana i Skived.
En sån tjomme sôm Arne Bôrg, den gamle storsimmern, ha te å mä vart å sômme i kanal i Fôrshaga. Dä va e kapptävvling. Hur dä geck vet ja inte män ja tänker att Arne vann. Detta ska ha vart nôngang 1926. Dä va dä åre sôm Ingvar Kamprad föddes på gårn Elmtaryd i Agunnaryd i Smålann. Arne Bôrg tog OS guld i Paris 1924, å Amsterdam 1928, då han tävvle mot självaste Johnny Weissmüller. Han sôm va Tarzan, i filmera. Jo män.
Sôm extra kuriosa så va en uttav verkmästera, när di byggde kraftstation i Fôrshaga, en sôm hette Sigurd, han ä morfars far te min älste sôn. Å en sôm hette Kalle, han va mä å byggde laxtrappa jämt breve, han ä morfars far te minne andre tre onger. Smål Vörd. Sigurd bodde i Älvdalen i Dalera, å Kalle bodde i Likenäs i nôrre Värmlann. Å bägge di gôbbera ha ja träffe. Å di sôm va mä, säjer att di byggde kraftstation 1950, sen byggde samme bolag, Skivebroa, åre ätter.
Prômmera, flatlusa, byggde di på varve sôm låg strax sör ôm nuvarande campinga i Fôrshaga.
Idag när 2010 snart är till ända, finns kanalen kvar som ett monument från den tiden det begav sej. Mycket vatten har runnit genom slussarna. Borta och glömda är dom som en gång murade upp stenar och sprängde fram älven i den nya fåran. En stig går på sidan om kanalen och vid övre inloppet finns en grillplats. Att sitta där en ljummen sommarkväll, göra upp eld, grilla några korvar, klämma en stilla pilsner och följa älvens gång, försöka fantisera om den intensiva trafik som en gång var, nu när allt känns så fridfullt, det är faktiskt rogivande. Eller varför inte, gå dit en mörk och kulen höstkväll och gör upp en eld. Kanske några av båtkarlarna går igen och hälsar på vid elden, Georg Kihlman, Viktor Mård, Oskar Eriksson, Axel Heed, Kalle Redig, Robert Wester, Johan Magnusson och några till. Dom kan berätta om de många orkaner som dom har kryssat i, mellan Forshaga och den yttre hamnen i Karlstad.
Detta Nationalepos är skrivet av ett av barnbarnen till Axel Svensson, en av båtkarlarna på de s.k. flatlusen som gick i skytteltrafik från Deje, via Forshaga Kanal, till yttre hamnen i Karlstad. Trafiken höll på i ganska precis 100 år.
Fotnot: Googla på ”Halvsluss” så fattar ni vad jag begriper.
Tommy Svensson den 12 november 2010, som har en spant, d.v.s. en invändig stomme av en av pråmarna, i sin samling.