Din stund på Jorden.

TJENARE
FOLKET

Din
stund på Jorden.

Där
borta vid Farfar har jag lagt min Far. För att plagiera Olle Ljungström. I en
urna med hans namn finns askan. Det är nu fem år sedan. Där vilar han bredvid sin
Far och Mor. Dom som var en del av grunden för att jag, mina barn och barnbarn
och min bror finns till. Där Far och Farfar gått, där har min vagga stått. Det
är jag stolt över. Kan jag få vara det? Men Farsan lever vidare varje gång folk
talar om honom. I 77 år hade han sin stund på Jorden. I 52 år fick jag dela
hans tid. Farsan, en av de miljoner som byggde landet, landet som nu plockas ner bit
för bit.

Medan
man sörjer förlusten av en Far, en vän, så gläds andra över att få möta honom
på andra sidan. Är det så??? Jag vet inte riktigt. Men man hoppas ju för
Farsans skull och även (nästan) alla andra som gått över Floden att det inte är
enbart mörker, men… Jag har svårt att tro på ett liv efter döden, däremot tror
jag på att ta vara på livet före döden, att vårda vår stund på jorden och att krama
ur så mycket glädje, kärlek, vänskap och njutning som det överhuvudtaget går. Livet är det som pågår, här och nu. Nu är det min
stund på Jorden. Och det är även din stund på Jorden.

Nej, jag tror på själavandring men
inte efter döden, då är det nog det eviga mörkret, men som jag har skrivit
tidigare, skulle det bli något helt annat så ser jag det som en ren bonus, men
som sagt ”Dä hinns”.

Att nära och kära mår bra, musik men
även ibland tystnad, att känna naturens storhet och framförallt, den ultimata ­statusprylen,
tid, (och en stilla pilsner) det är hälsokost för min själ. Livskvallitet. Bättre
en skrynkla i själen än ett slätstruket liv.

Men detta med själavård
verkar fler och fler bry sej mindre om. Egentligen
vill nog många bara ge upp, kliva av stressen och pressen ”Jag hinner inte, jag
orkar inte”. Utbrändhet, övertid, trots att 427 000 går arbetslösa. Men tappar
man taget är det kört. A-kassan är nedmonterad och sen erbjuder samhället
fattigdom. Många biter ihop tills dom dör i förtid av stressrelaterade
sjukdomar.

Ju närmare, desto större
värde. Det tror jag de flesta skriver under på. Skulle man sörja mer om 3 000
människor svälter ihjäl i ett u-land än om en nära vän avled? Nej det tror jag
inte. Kan man då hävda att man tror på alla människors lika värde. Människors
lika värde… frågan är hur många som tror på det. För de flesta verkar
“lika värde” bara vara tom retorik. Naturligtvis förstår jag hur man
menar med människors lika värde, att en svart, en jude, en vit, en inuit, en
muslim, en värmlänning ska behandlas lika i samhället.

Men för sakens skull. Dom
som påstår detta med människors lika värde, anser dom sej vara lika mycket värda
som t.ex. Breivik? Om dom var tvungna att välja mellan att rädda Breivik eller
att rädda sina barn i en livshotande situation, skulle dom då inte välja sina
barn?

Dom som skriver, att i en demokrati får man det samhälle man förtjänar. En
fråga: Anser dom att någon överhuvudtaget förtjänar att utsättas för en
massmördare? Dom som skriver om ett samhälle som bygger på tolerans. Vad ska
ska man tolerera? En försämrad välfärd, en arbetslöshet på 8,5%, hedersmord, urholkningen
av pensionssystemet m.m. Ska man visa tolerans mot Breiviks åsikter? Men som Jens Stoltenberg sa efter Utøja: Alla åsiktsriktningar
måste ges plats i det öppna samhället men våldet som politisk metod aldrig kan
accepteras.

Jag
är säker på att Breivik mycket väl förstår vad han har gjort. Och med sin Gud
och sin övertygelse i ryggen anser han att han har rätt att ta dessa ungdomars
liv. Sådana exempel har vi sett många av, och hans spegelbilder härjar just nu
bland annat i Syrien, självmordsdåd i Bagdad med mera och tydligen skiter dom
också fullständigt i människors lika värde…

Kärlek:
Två själar en kropp. Vänskap: Två kroppar en själ. (Joseph Roux)

Du
skall alltid tänka. Jag
är här på jorden denna enda gång. Jag kan aldrig komma hit igen.
Tag vara på ditt liv. Akta det väl. Slarva inte bort det. För
nu är det – Din stund på jorden (Vilhelm
Moberg)

Var
dej själv, det finns redan så många andra.

Tommy
Svensson den 3 april 2013. Fem år efter begravningen. Minuter, timmar och dagar
blir till år, men tomheten och saknaden består.