TJENARE FOLKET
Var blev ni av, ljuva drömmar…
”Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord,
ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar
men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar.”
Tage Danielssons träffande text om dom som har solidaritet och jämlikhet som sitt stolta mål, men som istället valde makten. Framförd av Monica Zetterlund i revyn Svea Hund 1976 men fortfarande lika aktuell.
Jag tänker på Socialdemokratin, dess ledare och gräsrötter.
”Lyssna på rörelsen” var Tage Erlanders råd till sin efterträdare Olof Palme. Jag är lite tveksam till om Olof lyssnade på rörelsen. Första stora smällen för Palme var ju gruvstrejken i malmfälten kring årsskiftet 69-70. Jag tyckte nog att Palme var lite mer som en ”diktator” att ”här bestämmer jag”. Rörelsen såg honom nästan som en Gud, därför fick han göra ”nästan som han ville”. Där tror jag fallet för det forna arbetarpartiet började. Olof valde, i mitt tycke, en politik som utvecklade Socialdemokratin ett par snäpp åt höger. Folk som röstade på Socialdemokraterna på 50-60 talen kände inte igen sej i partiet från början och mitten på 70-talet. Från 50,1 % av rösterna i valet 1968, till 42,7 % vid regeringsskiftet 1976. Redan då skulle man ju ha funderat på: Varför???
I det senaste valet fick partiet stöd av endast 22 % av ”dom vanliga knegarna”. Grundplåten i Socialdemokratin, jobben, vården, omsorgen och skolan verkar ha kommit av sej. -: Det är häftigt att betala skatt, sa Mona. Jag har heller inget emot att betala skatt. Bara man får något för den, får något tillbaka, men får man det idag? Allt som betalats via skattsedeln ska betalas en gång till och det rejält, när man besöker vården, tandläkaren o.s.v. Allt kostar i dagens vård. Men vi har en hög välfärd i detta land säger många politiker. Ja den är väl så hög att endast ett fåtal når upp till den. Snart tar dom väl en kreditupplysning om man måste anlita ambulans och vidare vård.
Många av topparna inom statliga förvaltningar o.dyl. har använt partiet som språngbräda till att göra karriär och sen när partiet kallar, då vill dom inte vara med längre. Pampväldet och fallskärmar inom LO och partiet tror jag retar många gräsrötter och den ”vanliga knegaren”. Den verklighet som gäller för ”vanliga människor” gäller inte för topparna. Uppsägningslön i tre till sex månader och sen, max ett års A-kassa, det ska väl gälla för dem också. Sedan blir det aktivitetsåtgärder. Det får ju alla andra ägna sig åt, fast dom har jobbat i 30-40 år. Villkoren måste vara lika. Det kallas för solidaritet och jämlikhet och bör väl tillämpas i en demokrati.
Å alle dessa affärera, IB-affären, Geijer-affären, Ebbe Carlsson-affären å nôa te. Dä räcker väl mä att di hôller säj te Kåppera…
”Vi som satts att leva i besvikelsens epok – ja vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?”
Nästa partiledare bör vara en Socialdemokrat. Det var längesen partiet hade en sån som ledare. Det bör vara någon som har haft kontakt med verkligheten. Någon som har haft ett ”hederligt” jobb, blivit arbetslös, gått på A-kassa, bråkat med försäkringskassan, har någon anhörig på långvården m.m. och framförallt, inte glömmer bort detta sen. Men jag tror att partiledarjobbet, det är en roll som ingen egentligen vill ha men som någon motvilligt tar ändå.
Göran Perssons första val som partiledare, 1998 gav 36,4 % av rösterna. Det blev det sämsta resultatet sedan 1921 för sossarna. En sänkning med 9 procentenheter från 1994 års val, det sista året med Ingvar. En bidragande orsak till nedgången 1998 tror jag berodde på valet till EU som hölls i november 1994, där många tvivlare till EU, kände sej överkörda av partitoppen som var positiva till unionen. Men det var tack vare,(eller på grund av) att vänstern, som var negativa till EU, gjorde sitt bästa val genom tiderna, 12, 0 % och miljöpartiet 4,5 %, som Herr Persson kunde sitta kvar vid rodret. Avregleringen av elmarknaden kanske gjorde sitt till också. Valet 2006 vet vi ju hur det gick, det var det sämsta dittills som sossarna har haft sedan första världskriget, 35.0 %. Persson sa upp sej. Sahlin tog över.
Persson avgår. Får arvoden från riksdagen, konsultuppdrag m.m. skaffar sej ett ”torp” i Sörmland och lever verkligen upp till idealet för en riktig proletär, ” Upp trälar uti alla stater, som hungern bojor lagt upp på”. Sånt retar gemene man och spär på föraktet. Monas tobleroneaffär som jag personligen tycker inte var något att bråka om, men det var väl just principen, att man skiljer på den privata ekonomin och skattebetalarnas ekonomi som fick många att vända ryggen åt henne. Monas katastrofval 30,7 %. Hon beslutade sej för att avgå och får säkert ett toppjobb inom nån myndighet. Det påminner lite om en VD. Han kör företaget i botten och får ändå en rejäl bonus. Förtroendet för denna VD:n borde ju vara lika med noll, men icke sa Nicke. Han får en ny chefspost nån annanstans. Vad är det egentligen för styrelse som tillsätter en sådan misslyckare. Det är bedrövligt för att använda ett mycket milt uttryck.
Men hur ska sossarna komma tillbaka och få tillbaka ”folkhemstanken” i en modern, uppdaterad och uppgraderad variant så Per Albin och Tage får ro i sin grav.(inte folkhem-stanken utan folkhems-tanken). Ja, det är inte mitt bekymmer utan det får det socialdemokratiska partiet ta tag i om man nu har tänkt sej komma tillbaka till makten. Nedmonteringen av välfärden har pågått länge och smärtgränsen är nådd. Och Reinfeldten och Borg verkar inte bry sej så värst mycket dom heller. Har vi t.ex. råd att vara med i EU? Har vi råd med statliga utredningar som kommer fram till självklarheter som ”att det är farligt att ta livet av sej, man kan ju dö”. Har vi råd med feta fallskärmar inom statliga myndigheter? Har vi råd med alla som vill ta sej in i Sverige? Oj då, det där sista, det var känsligt det. Ja men vi måste vara solidariska, vi är ju ett rikt land. Tala då om för dom som jobbar inom den offentliga sektorn, där nedskärningar är vardagsmat, och Greta på äldreboendet, att vi är ett rikt land.
Se över biståndet. Det är ju farsartat. Ta t.ex. ett biståndprojekt i SIDA:s regi i Tanzania. En liten brunn för 7 000 kronor hade iordningställts och det blev en lång kö av kvinnor som väntade på sin tur. Strax bredvid hade man byggt en busstation för tre miljoner kronor, där det inte fanns någon väg överhuvudtaget, Ja ja, men är det någon som är förvånad, och detta var svenska skattemedel. Det hela påminner om HasseåTages sketch ”Bolla Bolla”. Voltaire sa redan på 1700-talet: Vanligt sunt förnuft är inte särskilt vanligt.
Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord? Jo drömmen lever väl får man hoppas. Trots att många tappat tron och kör efter mottot ”går det så går det”. Eller som Danny Glowers rollfigur i ”Dödligt vapen” säger ”I’m too old for this shit”. Sen tycker väl några som Ronny Erikssons pessimistkonsult. ”Det är lika bra att sluta drömma, det går åt helvete i alla fall.” Eller, för att citera Tage Danielsson ”Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt, tro på det vi trodde på – trots allt!”
Solidaritet används mest när man ska ge sin egen maktlystnad ett tillfälligt sken av gemenskap. (Jens Hage)
Avslutar med en liten snapsvisa.
(Melodi: Imse vimse spindel.)
Nu ska vi ha roligt, nu ska vi va gla
Glömma Göran Persson för en enda dag
Men en tanke slår mig fastän dock i smyg,
tänk om ändå snapsen vore lika dryg.
Tommy Svensson den 22 november 2010.