Sextio grader nord.

TJENARE FOLKET

Sextio grader nord.

:-Tjenare Birger, hur går det med ålafesket, har ålen gått te än.:- Nä de e dåligt me de dö, dä va bättre förr.

60:de breddgraden. Den startar sin väg över det norra halvklotet vid noll- meridianen, cirka sju mil öster om Shetlandsöarna. Den når norska kusten strax söder om Bergen då den går in över Tysnesöy med ett 753 meter högt fjäll i själva kustbandet. Berget var ett bekant sjömärke för vikingarna, inte dansbandet, utan nu menar jag Hagbard och hans kompisar. Den nuddar mynningen på Hardangerfjorden och går rakt över Norges tredje största glaciär, Folgefonn. Den stryker sedan södra delen av Hardangervidda och passerar någon kilometer norr om hopptornet i Holmenkollen. Men var kommer breddgraden in i Sverige och Värmland då? Den smiter in över gränsen vid Håvilsrud, några gårdar två mil norr om Charlottenberg, passerar övre Fryken strax norr om Tossebergsklätten och strax söder om Lysvik.(Tjenare Höris). Den korsar Klarälven och 62:an vid norra Råda, sedan går den ett par centimeter norr om Lesjöfors och vidare in i Västmanland där den klyver Fagersta. Detta är Fagerstaborna väldigt stolta över. Den korsar norra Upplands steniga hagmarker för att sedan lämna Sverige söder om Grisslehamn på Väddö och segla ut över Ålands hav.:- Jasså du, du säjer de…

Den snuddar Ålands södra kust, går över dom södra öarna i det så kallade skärgårdshavet mellan Åland och Åbo, skär av den lilla halvön som Hangö befinner sej på, passerar den gamla svenskstaden Ekenäs, för att sedan över Porkkala, den forna militärbasen sydväst om Helsingfors, försvinna ut över Finska viken med kurs på öarna Hogland och Kronstadt. Den kommer in i Ryssland och korsar Sankt Petersburgs norra förorter. Då den har gjort en sjätte del av sin resa runt jorden lämnar den Europa vid Uralbergen för att sedan vandra över den Sibiriska taigan, det stora barrskogsområdet, och Sibiriens oändliga ödemarker med dom stora floderna Irtysj, Ob, Jenisej och Lena. Den lämnar Ryssland vid norra delen på Kamtjatkahalvön, ut över Berings hav och in i Nordamerika.: – Nähä: – Jo du, så ä de minsann.

Vid dom sydligaste delarna av Alaska får den landkontakt igen. Den kommer in i Canada cirka 40 mil söder om Klondike, där guldrushens glada dagar ägde rum runt förra sekelskiftet, skär sedan över den canadensiska tundran och dess vildmarker. Den kommer fram vid Hudsonviken runt 15 mil norr om den berömda ”isbjörnsstaden” Churchill och går ut över det stora innanhavet, Hudson Bay och kapar sedan av den norra änden på halvön Labrador. Efter den har passerat Labradorhavet snuddar den vid Grönlands sydspets där den sydligaste klippön Kap Farvel ligger på samma breddgrad som Ransäter. Vidare över Atlanten tills den når Shetlandsöarna där den korsar den största ön och sen är den framme vid nollmeridianen igen. Puh.

Vad är det för märkvärdigt med den 60:de breddgraden då?

Detta var vikingarnas gamla kurs, dom seglade nästan alltid i östvästlig riktning. Med en trästav kontrollerade de solhöjden så att de såg att de var kvar på rätt breddgrad. En norsk författare kallar breddgraden för Trollcirkeln. Han menar att människorna som bor på den här breddgraden har ett underligt kynne och dras till det övernaturliga. Kvinnorna på 60:e breddgraden är farligare än andra och dessutom mycket vackrare!!!

Men det som fascinerar mej, det är att vi bor ju på samma breddgrad som Sibirien och Canadas ödemarker där medeltemperaturen på vintern ligger 30-35 grader kallare än vad vi har det. Den lilla staden Churchill med runt 1000 invånare, är berömd för sina isbjörnar som innevånarna har som grannar under dom tre isfria månader som björnarna befinner sej på land. Sedan när isen har lagt sej på Hudsonviken vandrar björnarna ut på isen igen för att jaga sin huvudsakliga föda, säl. Det finns ju folk, mestadels canadensare, som tror att det går isbjörnar på Stockholms gator bara för att Churchill och Stockholm ligger nästan på samma breddgrad.

Golfströmmen heter våran räddning, om inte den funnits skulle det vara ”kallare idag än ute” som en gammal jobbarkompis uttrycker sej, särskilt vintertid. Golfströmmen gör så att även den ryska flottbasen Murmansk på Kolahalvön, 69 grader nord, är isfri. Den t.o.m. når upp till västra sidan om Spetsbergen på nästan 80 grader nord. Detta gynnar gruvnäringen som året om, kan skeppa ut fartyg lastade med kol. Golfströmmens varma och salta vatten flyter ovanpå det omgivande kallare Atlantvattnet hela vägen från Mexikanska golfen till norra Europa. Allt eftersom vattnet i strömmen kyls av blir det tyngre och sjunker ner till den djuphavsström som driver vattnet tillbaka. Vattnet i den är lite sötare p.g.a. att den tar med sig drivis och smältvatten från ishavet och Grönland. Golfströmmen är en mäktig havsström som för med sig värme motsvarande hundra gånger världens energibehov. Men tänk om Golfströmmen får för sig:- Nej, nu skiter jag i detta. Då är det nog dags för en ny istid igen. Istiden som fanns för 10 000 år sen var ju den senaste men troligen inte den sista. Kanske berodde istiden bland annat på förändringar i Golfströmmen.

Glaciärerna på Island och Norge försvann efter den senaste istiden men dom kom tillbaka igen runt 500 år f.kr. Man kallar perioden mellan 1500-1850 för den lilla istiden. Vad var det som orsakade den? Tåget över Bält gick ju 1658, då var det ett istäcke ända nere i Danmark. En brittisk astronom som hette Maunder påstod att några av dom kallaste vintrarna i mitten av 1600, 1700 och 1800-talet hörde samman med solfläckar, men jag vet inte det jag. För 100 år sen visste ju ingen direkt hur stort istäcket var, det är ju egentligen bara dom sista 40-45 åren som vi med hjälp av satelliter har sett hur istäcket runt polerna minskar. Jag tror att Jorden ”sköter” klimatförändringarna själv i mångt och mycket, men nu vet man ju också att runt 6,6 miljarder människor bidrar väl på ett eller annat sätt till den s.k. växthuseffekten, så det är ju bra att det skett ett uppvaknande så människan kan hjälpa moder jord lite på traven. Jag tror också att naturens krafter kan konkurrera ut människan ganska så lätt när naturen fått nog och säger ifrån.

Hur var det med det där ålafesket då? Ålen är beroende av Golfströmmen. Ålarna flyter som yngel med strömmen från Sargassohavet, till dom nordiska farvattnen där dom växer till sej. Men ålen har minskat dramatiskt i antal under dom sista 10-20 åren, utfiskning, miljöförändringar och teorier om att just Golfströmmen är på väg att förändra sej, har angetts som orsaker. Todää.

Här kommer lite onödigt vetande om breddgrader.

Nästan 40 % av alla människor som bor norr om den 60:de breddgraden är finländare. 60 grader syd, enda ”landet” innanför den breddgraden är Antarktis. Avståndet Kap Horn, Chiles sydligaste punkt, och sydpolen motsvarar avståndet mellan nordpolen och Helsingborg. Avståndet Kap Agulhas, Afrikas sydspets, och sydpolen motsvarar avståndet mellan nordpolen och Larnaca på Cypern. Nya Zeelands sydligaste punkt ligger lika långt från Sydpolen som Bern, i Schweiz, ligger i förhållande till nordpolen. Canadas huvudstad Ottawa ligger på samma breddgrad som Milano. Ulan Bator, Mongoliets huvudstad, och min favorit, München ligger lika långt från nordpolen. Avståndet, Forshaga- nordpolen motsvarar avståndet Forshaga- Kairo

Johannes V. Jensen Land på Grönland är jordens nordligaste landområde. En ö som faktiskt heter Kaffeklubben som tillhör Grönland ligger allra längst norrut 83,39 grader nord. (Kan va bra å vete ôm dä kommer nôa fråge på´t)

Striderna i Stalingrad (nuvarande Volgograd) vintern 1942-43 pågick ibland i 30-35 graders kyla. På samma breddgrad ligger Paris. Minus 30-35 grader där skulle få förödande effekter även utan krig.

Ögruppen Lofoten i norra Norge har en medeltemperatur i januari på 1 minusgrad, tack vare Golfströmmen, medan Verkhojansk i Sibirien, som inte har någon golfström att luta sej mot, har en medeltemp i januari på minus 47 grader och båda platserna ligger runt 68:de breddgraden. Något svalare alltså.

Står man vid stranden och ser ut över havet är avståndet till horisonten ganska precis 5 km och slutligen avståndet mellan varje breddgrad är ungefär 11,7 mil. Dä ä gôrbra å veta.

Tommy Svensson på 59,32 grader nord, den 24 mars 2009.

Ps. Håll ut, det är bara tre månader till så vänder det igen och blir mörkare.