TJENARE
FOLKET
24
timmar.
Utanför
sovrumsfönstret finns den mörka och lite kyliga septembernatten. Jag ligger
vaken. Kan inte sova trots att jag känner mej ganska så trött. Klockan visar
02:44. Om drygt två timmar går mobilens väckning igång. Den önskar mej ”God Morgon”
med att spela ”Don’t worry be happy”. Nattens ljud är folk och fä som snusar
och småsnarkar i huset. Det blandas med radion i köket som står på svagt. Nattradion
spelar: You’re The First, The Last, My Everything med Barry White. Enda tanken som finns i huvudet är att
”Försök att sova nu Tommy. Du ska upp om två timmar”. Plötsligt kommer en annan
tanke. Indien befinner sej fyra och en halv timme före oss. Där bör klockan
vara 07:14. ”Just nu sitter tio miljoner indier och skiter, med andra ord,
driter môran”. Skrattanfallet var ett faktum och gick inte att stoppa.
Jora,
det är ju så att vid vilken tidpunkt som helst i Sverige så är det alltid några
på vår Jord som ”driter môran”. Vi har ju inrättat ett system på att dygnet ska
vara 24 timmar. Vilken tur att inte Jordklotet jäklas med oss, att vilja snurra
fortare ibland eller ”Nä nu tar jag och saktar ner lite” Nej, Moder Jord
roterar stabilt, lugnt och fint.
Från
det att Solen står i zenit en dag, till zenit dagen efter, så tar det 24 timmar
och 0.002 sekunder för Jorden att rotera ett varv. Ganska så stabilt alltså. I
förhållande till stjärnorna roterar jorden runt sin axel på 23 timmar 56
minuter och 4,09054 sekunder. Det beror på att jorden hinner röra sig en liten
bit runt solen medan den snurrar ett varv runt sin axel. Det är därför som
höstens, vinterns och våren stjärnbilder inte är dom samma. Fatter ni ??. Men hur
vet Jordklotet att det ska snurra ett varv på 24 timmar då? Det är ju ingen som
har talat om det för Jorden.
Nej,
här fick människan anpassa sin biologiska klocka efter Jordens rotation. Att
dygnet ska indelas i 24 timmar härstammar från dom gamla babylonierna. Tolv var ett viktigt tal i det gamla Babylonien. Man
delade in dygnet i tolv ljusa och tolv mörka timmar. Men det innebar ju att
timmarna var olika långa beroende på årstid. Men år 150 f.Kr. tänkte, den numera stendöde grekiske
astronomen Hipparchos, till om tideräkningen så att varje
timme skulle vara lika lång. Det är således dom gamla Babylonierna som vi ska
skylla på om inte dygnets timmar räcker till.
Men
hur kom tidszonerna till da?? Året är 1876. Kanadensaren
Sandford Fleming kom försent till tåget en gång. Då fick han idén till tidszonerna.
Regionerna i Kanada hade själva bestämt tiden i sina områden, det orsakade stor
förvirring. Sandford Flemings lösning på problemet var att dela in jorden i 24
tidszoner. Han presenterade idén för Kanadas generalguvernör, som sände
förslaget vidare till världens regeringar. (Kanada har idag 5 tidszoner).
Starkast
stöd fick Fleming av den ryske Tsaren, som hade väldiga problem med olika tider
i sitt stora rike.(Ryssland har idag 10 tidszoner) Fleming kallade till en
internationell konferens i Venedig 1881, men deltagarna lyckades inte komma
överens, dom kanske inte kom i tid heller. Tre år senare, vid ett möte i
Washington, godkändes Flemings förslag av 25 nationer. Samtidigt beslöt man
att tidszonerna inte skulle vara ”fasta” utan kunde anpassas för olika
länder. Alla regeringar införde inte tidszonerna på en gång. Noll-meridianen,
som tiden beräknas ifrån, gick och går ju genom Greenwich strax öster om London.
Naturligtvis skulle det tjafsas lite grand och några länder accepterade inte
detta. Men till slut segrade förnuftet över känslorna, och samtliga länder
anslöt sej sen till avtalet.
Sverige
var tidigt med i leken om en gemensam tidszon för gamla Svedala. Före 1879 hade
vi olika tider eller tidszoner i Sverige. Solen fick ju styra klockan genom
soluren. Det skiljer i soltid, så mycket som 45 minuter mellan östra och västra
Sverige, Strömstad – Haparanda. Skillnaden mellan Stockholm och Göteborg var
och är 24 min. Västra Stambanan, Järnvägen mellan Stockholm och Göteborg, stod
färdig hösten 1862. Första
tåget avgick från Stockholm klockan 8:54 på morgonen den 3 november med en
massa höjdare och naturligtvis med Kung Karl XV i spetsen. Sent på kvällen
dagen efter kom man fram till Göteborg. Då var det väl inte så noga att
Göteborg låg 24 minuter efter Stockholmstid. Men sen ställde det till problem
med tågtidtabellerna.
Nu
för tiden så verkar det inte vara några problem alls med dom här 24 minuterna.
24 minuter försent hit och dit är ju vardagsmat idag med tåg och tågtider…
Den
1 januari 1879, infördes gemensam tid i hela Sverige. Naturligtvis var det
tjafs även där om vilken tid som skulle användas som normaltid i Sverige. Både
Stockholm och Göteborg hävdade att deras lokala tid skulle bli den gemensamma
tiden. Slutligen enades man om att Svensk normaltid skulle följa meridianen
ungefär mitt emellan Stockholm och Göteborg. Svensk normaltid räknas från vår meridian
15º ost. Tranås, Motala, Nora och Leksand bl.a. ligger väldigt nära 15:de
longituden så där är klockan ”exakt svensk tid”. Fôrshaga är sex minuter senare
enligt den exakta soltiden. Något att skylla på om man skulle komma försent
till något möte eller nåt.
Om man
är ute på en liten nätt Nordpolsexpedition, behöver man inte bry sej om allt
detta med tidszoner. På Nordpolen är alla riktningar söderut, där sammanstrålar
meridianerna. Samtidigt går ju den internationella datumgränsen till Nordpolen.
I teorin innebär ju det att det alltid bör vara midnatt där. Det stämmer inte
riktigt i praktiken. Från vårdagjämningen till höstdagjämningen som, som en
händelse inträffar i dag, är det ju sex månader dagsljus. Efter en 32 timmar lång romantisk solnedgång
som börjar just idag, kommer en skymning som varar i sex veckor, därefter
följer tre månaders totalt mörker, Polarnatten, sen kommer en sex veckor lång
gryning innan solen åter går upp. Även den romantiska soluppgången tar 32
timmar.
Nordpolen
befinner sig ju på ett ständigt istäckt hav men bland annat den svenske
isbrytaren ”Oden” har knäckt istäcket vid Nordpolen och besökt 90 grader nord
ett antal gånger. Men bara 4 079 meter från själva nordpolen finns fast
mark. Om man vill stå på botten rakt under vill säga. Ryssarna, åffkåååårs, har
placerat en flagga på bôtten rakt under nordpolen…
Motsvarande
gäller för Sydpolen men där är det ju som alla vet fast mark under fötterna. Där strålar
ju också meridianerna samman tillsammans med datumgränsen. Där finns även
Amundsen-Scott Basen men denna forskningsstation tillämpar nyzeeländsk tid. Där
”driter di môran” när klocka ä runt 20:00 i Fôrshaga. Sånt kan va bra å vete…
Tommy
Svensson Höstdagjämningen den 23 september anno 2014.