Öl och fotboll.

TJENARE
FOLKET

Öl
och fotboll.

Den
1 juli 1977 togs mellanölet bort från hyllorna i affärerna. Innan dess hade jag
Tuborg ”Hvergang” som en riktig favorit. Sen kom ju Folkölen som även kallades,
Swedish People Beer, punköl, ”en fegis”, kommunaljuice, nödraketer, änglapink,
fjolldrecka, jo näjm itt… Nä, då fick man söka något med lite mera kräm i så
man fick lite yrsel och inte bara blev pissnödig. Annars fanns ju Värmländsk
Hemslöjd, det hemkörda, även kallad Chateau de Garage eller Chateau le Dunk. Hemslöjden kallas även för Skogsstjärna som ju även är Värmlands landskapsblomma. Joda…
Nää, det skulle ju smaka bra också…

På
ett kalas i Kil, hösten 1977 (fan det är ju 40 år sen) kom ett riktigt
genombrott. Då kom jag i kontakt med DAB, Dortmunder Actien Brauerei, en ljus
lager. (Tack Raymond). Allt sedan dess har den varit en riktig favorit.

Jag
hyser en djup tacksamhet för det här ölet. DAB tar mej tillbaka till
ursprunget. Så här ska en öl smaka. Frisk, brödig och aromatisk smak med
medelstor balanserad efterbeska, en perfekt sammansatt femprocentig upplevelse.
Serveras vid 8-10° C. Ölet ”gifter” sej bra med husmanskost eller charkuterier.
Med andra ord, det passar utmärkt till Fläsklägg å Rotmos och framförallt,
KÖRV. Det perfekta med DAB är att den visar precis vilken lysande idé det är
med en kall öl. Livet blir aldrig enklare än så här. Bryggd enligt de tyska
renhetslagarna. Nummer 1610 på Systembolaget. Priset för en halvliter är 13.90
inkl pant (burk).

Nån
gång i mitten av 80-talet skulle det tyska fotbollslaget, Borussia Dortmund
anordna en inomhusturnering men saknade ekonomiska medel. Vilka går in och
sponsrar, jo bryggeriet DAB. Kör, sa dom, vi står för kostnaderna. Gissa om jag
kände mej delaktig i klubben. Så allt sedan dess har jag en liten del av min
lever, nej förlåt, hjärta i Borussia Dortmund.

Men…

När
Neymar kostar 222 miljoner Euro. När Messi och Ronaldo börjar snegla åt andra
pengastinna klubbar som man aldrig har hört talas om, då är det inte fråga om
fotboll längre. Det är inget annat än ren och skär handel på en ganska galen
nivå mellan stenrika, skumma ägare i Kina, Ryssland och Arabvärlden. Affärer som
egentligen är en bisyssla för en shejk som inte ens vet vad offside är. Och
många klubbar som försöker hänga på i denna karusell som sen klappar sej i
rejält.

Det är inte toppfotboll utan det är ett gäng företagsproffs som försöker
förvalta sina uppdrag. I sämsta fall svämmar detta över p.g.a. av alla
uppköpta, unga talanger som ändå bara får nöta bänken. Man köper egentligen
dessa spelare för att stärka sig själva på marknaden. Inte för talangens skull,
utan för att inte konkurrenterna ska lägga beslag på honom. Affärshandel.
Pengarna är sjuka, t.o.m. på svensk nivå.

Finns
det någon i dagens läge som spelar, nu menar jag, som har sitt hjärta i laget.
Inte ens i superettan spelar spelarna längre för sitt lag, de spelar endast för
sig själva. Jodå, några undantag finns det säkert. Rotationerna på spelarna
blir bara tråkigt att följa när det nästan är nya lag från säsong till säsong,
man förlorar all identitet till laget. Risken är väl att spelare drar vidare
och hamnar på nån bänk där karriären tar slut. Tja, lättförtjänta pengar…

Jag
menar, Fotbolls-VM 2022 går ju i Qatar av alla ställen. Dom har beräknat att
spektaklet ska gå på över 1000 miljarder svenska kronor. Qatar anlitar billig
arbetskraft utifrån som skall bygga och fixa färdigt allting. Folk som jobbar
under vidriga förhållanden där nere. Hur många som dött under byggnationen vet
ingen. Men Fifa säger ingenting. Hade fotbollsvärlden någon form av ryggrad
skulle ju alla lag bojkotta detta VM. Men det kommer ju inte att hända, det vet
vi ju.

Qatar
anklagas för att stödja terrorism och isoleras nu av Egypten, Saudiarabien,
Förenade Arabemiraten och Bahrain. Dom vill väl få Qatar att rätta in sig i
ledet och inte längre stödja Iran och det muslimska brödraskapet. Qatar går in
och köper upp klubbar och använder oljepengarna till att driva shejkernas
privata hobbies. Qatar Airways är ju huvudsponsor till FC Barcelona. Qatar Sports
Investments äger PSG, Paris Saint-Germain. Fly Emirates, från Förenade
Arabemiraten som är fiende till Qatar, är ju en annan stor sponsor i
fotbollsvärlden, bland andra till Real Madrid, Arsenal, Benfica, Milan, Hamburg
och just PSG som ägs av fienden Qatar. Ja ja, sporten förbrödrar eller…

Men
ska man sluta att hålla på sitt favoritlag när man byter spelare härsan och
tvärsan då?? Jag tycker att fotbollen har tappat en stor del utav sin själ, med
detta med ohämmade priser på spelarövergångar, men tydligen är det så överallt.
En spelare kan skriva på ett femårskontrakt idag och bedyra sin kärlek till
klubben för att året efter byta klubb. Ingångna kontrakt är inget värt och
klubbkänslan är helt borta. Prostitutionen går vidare.

Ousmane
Dembélé en 20-årig fransk talang. Den 12 maj ifjol skrev han på ett
femårskontrakt med Borussia Dortmund. Under förra säsongen gjorde han nio mål
för ”mina pojkar”. Den 24 augusti i år var det klart att Dembélé går till
Barcelona för 147 miljoner Euro vilket gör honom till världens näst dyraste
fotbollsspelare genom tiderna efter just Neymar. Dortmund betalade ungefär en
tiondel så mycket för honom för ett år sedan. En rejäl vinst alltså. Spelar väl
ingen roll vad Dembélé tycker…

Alexander
Isak en 17-årig talang från AIK. Den 23 januari i år skrev han på ett
femårskontrakt med Borussia Dortmund. Runt 9 miljoner Euro kostade han.
Hittills så har han gjort några mål på träningsmatcher för ”mina pojkar”, men
nu när ligan har startat har han inte fått vara med, knappt suttit på bänken.
Låt honom spela några matcher, spela fram honom så han får ”struta” ett tio-tal
gånger, sälj honom nästa år för det tiodubbla. En strålande affär. Spelar väl
ingen roll vad Isak tycker…

Nej
jag tycker att fotbollen har förlorat mycket av sin själ när majoriteten av
spelarna är inköpta individer och ska känna lagkänsla. Ta exempelvis Wayne
Rooney. Spelade i Everton sedan barnsben, sålde sin själ till Manchester United
i tretton år och nu tillbaka i Everton. Mario Götze spelade i Dortmund sedan
barnsben för att 2013 gå till Bayern München. Han var där i tre år för att
sedan komma tillbaka till Dortmund.

Jublar
spelarna för laget när dom gör mål eller är det för bonusen för varje mål dom
gör. Zlatan med storklubbar som Ajax, Juventus, Inter, Barcelona, Milan och
Paris Saint-Germain bakom sej och nu Manchester United, vart har han sitt
hjärta, på banken eller… Och alla tränare som byter klubbar… Toppklubben Real
Madrid som har haft fjorton tränare på lika många år… Har dom en katapultstol
eller vad är det frågan om?

Fast
egentligen, fotbollsklubbarna säljer tröjor och tv-rättigheter till allt fler
konsumenter och får således in mer pengar. Kärnan i verksamheten är spelarna som
levererar resultat. Varför skulle inte detta reflekteras i spelarpriserna och
lönerna? Majoriteten verkar ju vilja ha det så här…

En
liten men ändå stor parantes angående klubbkänsla och penningen. Jag minns
Henke Larsson när han målade för Barcelona mot sitt gamla lag, Celtic. Han
gjorde sitt jobb för Barca men visade ingen glädje över målet och vägrade att
fira det av respekt för sin forna klubb, ändå blev han hyllad av sina gamla
fans i Celtic. Sånt är stort tycker jag.

Men
själv da Svensson, vem äger Borussia Dortmund da? Jo den klubben äger
medlemmarna själva. En av huvudsponsorerna är ölmärket Brinkhoff’s No. 1 som
bryggs av DAB, Dortmunder Actien Brauerei. Så visst fan är man med och sponsrar
klubben än i dag. Så nästa gång som Borussia Dortmund spelar så hoppas man ju
att dom dänger FC Freiburg så man får glädjas med grabbarna och får fira det
hela med en DAB (eller två). Jora, visst gör man väl det. Annars kan man alltid
klämma en DAB ändå…

Tommy
Svensson den 28 augusti 2017.