Life on Mars.

TJENARE FOLKET

Life on Mars.

Finns det liv på andra planeter där ute i universum? Mitt svar är ett tveklöst ja, det är jag övertygad om. I dom miljarders galaxer som finns vore det mycket underligt om det inte fanns liv, till och med intelligent liv med Homo Sapiens mått mätt. Men i vårt solsystem är det bara Jorden som kan erbjuda en lämplig plats för att liv ska existera. Kanske, kanske det finns nån liten baskelusk på Mars. Tror du på UFO då? Nej det gör jag inte. Men om vi inte är ensamma så måste vi ju förr eller senare få kontakt. Det är bara 50 år sedan som det mänskliga örat, i form av jätteparaboler, började riktas mot andra avlägsna världar. Det är en millisekund om man går efter universums klocka och på bara 50 år så är det inte så konstigt att vi inte har hört nåt från de andra.

Radiovågor förflyttar sig med ljusets hastighet. Ta t.ex. rymdsonden Pioneer 10 som lämnade vårt solsystem efter nästan tio års färd, men för radiosignalerna från Pioneer 10 tog det bara sex timmar att färdas samma sträcka. Pioneer 10 som startade sin färd mot stjärnorna 1972 är vår hälsning till dom där ute. I januari 2003 så förlorade man radiokontakten med sonden så nu är den lämnad åt sitt öde så att säja. En plakett som är fästad på sonden visar en man och en kvinna samt en skiss av vårt solsystem och att sonden skickades iväg från det tredje klotet från solen.

Med en hastighet av 17 000 km/h är den på väg mot Aldebaran, den största stjärnan i Oxens stjärnbild, en stjärna trettio gånger solens diameter. Aldebaran befinner sej ”bara” 68 ljusår bort från oss så om cirka 2 miljoner år, så där ungefär, är vår vän framme vid stjärnan. Antag att en intelligent civilisation existerar på en planet nära Aldebaran. Dom hittar Pioneer 10, räknar ut var Jorden finns och sänder iväg en signal mot Jorden ”Vi har hittat eran rymdsond”. Om 2 miljoner år när signalen kommer tillbaka, finns Jorden kvar men innevånarna har bytt skepnad, en ny civilisation har tagit över, evolutionen går vidare, om livet överhuvudtaget finns kvar…

Vi har avslöjat oss för dom där ute genom radio och TV-vågor som rusar fram genom världsrymden med ljusets hastighet, men dom vågorna är alldeles för svaga när dom kommer ut mot dom närmaste stjärnorna. 1962, under Kubakrisen, brände amerikanerna av en riktig feting, en vätebomb som detonerade i atmosfären över Johnstonatollen, väster om Hawaii. Strålningen från den smällen är snart 50 ljusår bort. Runt 200 stjärnor av olika storlekar finns inom det avståndet. Några smartingar som befinner sej på nån planet runt dessa stjärnor bör ha uppfattat strålningen från vätebomben, om dom nu hade parabôlen riktad mot jorden men troligen så dränks den strålningen av Solens aktivitet.

Lek lite med tanken att smartingarna som bor på en planet som kretsar runt Capella, 42 ljusår bort, skulle ha en antenn mot jorden så skulle dom i ”direktsändning” höra Neil Armstrong när han tog sina första steg på månen.

Vänd på det. Tänk om andra civilisationer försökt anropa oss? I årtusenden eller mer, lönlösa anrop medan våra förfäder inbillade sej att Jorden var platt och världsalltets centrum. Eller kanske det kom en hälsning när dinosaurierna vandrade här på klotet för 100 miljoner år sen. Jag menar om ”några gröna män” skulle bo på en planet nära den närmaste stjärnan, drygt 4 ljusår från oss, skulle det ta sisådär 120 000 år för dom att komma hit om dom skulle färdas med samma hastighet som Pioneer 10 och sen så vill dom väl ”hem” igen, ytterligare 120 000 år. Pappa är vi inte framme snart…

Förminska Solen till en melon, så är Jorden lika stort som ett knappnålshuvud cirka 15 meter bort. Närmaste stjärna finns då ungefär i Kairo, Egypten. Det är just dom stora avstånden och dom otroliga hastigheter som dom måste bemästra som gör att jag har väldigt svårt att tro att utomjordingar har besökt oss.

Om det nu skulle vara så att en civilisation skulle få för sej att titta närmare på vårt klot så bör ju dom färdas med en hastighet i närheten av ljusets och helst snabbare än det, vilket tyder på en intelligens som är vida överlägsen människans. Nej detta är jag väldigt skeptisk till. Inte detta med intelligensen, jag tror att det finns civilisationer som är långt smartare än Homo Sapiens. Utan just att färdas snabbare än ljuset och att hitta Jorden, ett litet sandkorn i Vintergatan som innehåller cirka 400 miljarder stjärnor, och Vintergatan som dessutom är en av 100 miljarder galaxer ett ofantligt universum. Chansen eller risken att vi upptäcks av en intelligent civilisation där ute anser jag är snudd på obefintlig. Så vi får nog klara oss själva.

En Fotnot: Voyager 1 är den av människan konstruerade farkost som befinner sej längst bort från Jorden, ungefär 18 miljarder kilometer från oss. För radiovågorna tar det lite drygt 16 timmar, att jämföra med alla ljusår som man annars hålls med ute i rymden

Men man vet aldrig, den tiden kanske kommer när vi får bevis på att vi inte är ensamma i universum. När natthimlens stjärnor fått liv.

Vilka är vi, vi som lever och har levat på planeten Tellus? Är vi den absoluta ytterligheten på evolutionen här på Jorden, eller… Nej det tror jag inte. Pengar, instinkter och reptilhjärnan styr ännu så länge alltför många beslut, både lokalt och globalt. Vi får verkligen hoppas att utvecklingen går framåt.

En dag kvar, sen vill moder jord att det ska bli mörkare på det norra halvklotet. Med dom orden vill jag önska mina läsare en trevlig midsommar.

Tommy Svensson, dagens datum är 20 juni, året är 2011.